Vill inte sova

Det har varit lite bök runt sonens sovtider en tid, och jag har faktiskt inte riktigt vetat hur jag ska göra.
Ibland sover han middag, ibland lurar lite, och nu några dar inget sova alls.
Jag brusar inte upp över det utan somnar han så gör han, och om inte så fine.
Det funkar ju bättre med läggningen på kvällen om han inte sovit middag, så jag har beslutat att testa på den banan.
Vi får se vart det bär hän.
Det märks inte på honom under hela dagen, utan han leker och kör på och håller sig pigg och glad, (så det är inget extra besvär med en tjurig son, som jag ju först befarade).

Idag tog vi pulkan till dagis, tungt men helt okej. Kände inte alls för att putta fram en vagn på oplogade vägar imorse.
Men det var nog tyngre med två i pulka, fast mindre besvärligt trotts allt (-:
Måste ändå små le lite där efter vägen, för jag tycker det är skoj, detta väder är himmelskt
Har längtat i många år och nu är det här, och det verkar inte finnas något slut på det hela.
Det nästan är skratt retande, hur många år dröjer det till nästa?
Får vi allt för några år framåt nu?
Jag får massa nostalgi känslor och kan inte låta bli att på vägen hem kasta mig i snön och vifta med armar och ben, min ängel är nog redan bort snöad nu, men det kändes bra för stunden.
Snön blåste i ansiktet och jag låg och mindes hur vi kämpade med att ta hand om hästarna i detta väder. Till och från stallet var ett måste, min storasyster slet nog mer än jag, men vilka tider och vilka minnen det har gett mig (:
Och dessa magnifika djur finns kvar djupt i mitt hjärta, kärleken till tre och kanske mer till en gör sig påmind ibland, och en kärlek på ridskolan vars namn tyvärr har lämnat mig.
Vi drog vattenhinkarna på en såndär enkel variation av snowboard, mellan kranen i en byggnad bredvid och stallet.
Vad härligt det är att minnas, knäppt bara att göra det liggandes ute i snön, eller :-D

Igår hade vi A på besök medan föräldrarna handlade, det stojades och lekte, och S hade absolut inget att göra när hon sedan blev själv, men oj, stackar liten(;
Tillslut var hon med och rotade i förrådet och vi plockade på ganska bra tills jag stötte på en stor svart, och en femkrona ligger i lä törs jag lova.
Jag skrek och tog minst ett steg som räckte till Kina. Det blev inte mer plock utan vi tog kväller istället. (Jag lider av en nästan löjlig krypfobi och vissa klarar jag inte alls.)
Nä nu ska jag glatt ut och slita med några bemanningsföretag, det är ett projekt för sig att skriva i och svara på allt, dom krånglar till det så. Tid tar det!